Resor med V

Albanien

Uppför berg och under jord

Albanien del 3 - Tirana

Tirana, Albaniens huvudstad överraskar på många sätt. Det är en stor stad, mycket större än man kanske föreställer sig. Hela utsträckningen ser man när planet går in för landning på Moder Teresa International Airport, eller från toppstationen på kabinbanan till Dajti, ett av de höga berg som kantar stan.

Och far man längs boulevarderna i city förvånas man av de många flashiga butikerna. Nya höghus växer upp överallt, samtidigt som gamla, ibland halvt nedrasade ruckel intill ännu står kvar. En märklig byggnad i centrum som stått övergiven länge håller på att renoveras och byggas om bakom höga plan. Pyramiden, en konisk skapelse som byggdes som museum öven diktatorn Hoxha. Vad det ska bli nu är lite oklart, kanske någon sorts kulturcenter.

Alla tiranabor vi talar med är frustrerade. Ekonomin är i botten, priserna rusar i höjden och ingen litar på politikerna. En kväll korkas city igen av demonstranter, det sägs att 20 000 ditresta visar sin ilska över situationen. Många säger att de funderar på att emigrera. Till Italien, Tyskland eller kanske USA. Men samtidigt med en tvekan, de älskar ju sitt land och sin stad.

En man vi träffar berättar att han har jobbat sju år i Italien. Sen blev hemlängtan för svår.

–Men kanske sticker jag snart igen, här är för svårt att leva, suckar han.

HÄR BLEV DET NÄRKONTAKT

Första dagen går temperaturen upp till 35 grader, varje steg är tungt och svetten rinner. Andra dagen är någon grad lägre, inte för att det gör nån större skillnad. Men då tillbringar vi några timmar i ”BunkArt” (se förra avsnittet).. Det är svalt där nere i underjorden.

Dessförinnan tar vi linbanan, ”Teleferik” upp på berget Dajti där vinden svalkar mer än nere i stan. Härifrån ser man ända ut till havet, tre mil bort. Här finns också en restaurang där vi äter en tyvärr ganska meningslös lunch inför en fantastisk utsikt.

Och här åker vi ner igen med linbanan:

Det är faktiskt inte helt lätt att hitta bra restauranger i Tirana, mycket av utbudet är snabbmat och det går minst tjugo barer och kaféer på varje matställe. Guider brukar rekommendera kvarteren som kallas Blloku, men vi blev sällan nöjda där. Hyllade krogen Mullixhiu var en skräckupplevelse med trist mat och usel service.

Men i bergen öster om centrum ligger Ceren Ismet Shehu, en gårdsrestaurang som serverar produkter från egna odlingar och djur. De har ingen meny, man får en middag med många fräscha rätter, typiskt albanska och fantastiskt goda. Yoghurt, burek, grillad killing, potatisplättar och ett lysande albanskt vin till det. Bästa middagen i Albanien!

Tredje dagen kastar vi om våra planer och tar bussen till Shkoder, två timmar norrut. V gör ett jobb här, och vi träffar Elona vars man mördades i enlighet med den vidriga tradition med blodshämnd som fortfarande lever i Albanien. Mer om det senare.

Sen kommer åskan och regnet och till slut, när vi är genomblöta kommer även bussen som tar oss tillbaka till Tirana.

Nu trasslar vi oss ut ur den kaotiska trafiken i Tirana och lägger ut kursen norrut, mot de grymma trakter som blivit kända som ”Fördömelsens berg”.

Sex i topp i Tirana:

  1. Bo: Vi bokade rum på Theatro – City Center, ett rent och snyggt hotell nära Skanderbeg-torget och de flesta sevärdheterna i centrum.
  2. Äta 1: Det är inte helt lätt att hitta restauranger i centrum. Il Gusto var bra, men vi fick sitta i källaren och äta. Ett fräschare restaurancentrum finns inom de gamla slottsmurarna nära Skanderbegtorget, där hittar man bl a Ceren Ismet Shehu, en systerrestaurang till den i bergen, med samma ljuvliga mat. Men utan utsikten.

  3. Äta 2: Lunch innebär liknande problem, men på gågatan Shëtitorja Murat Toptani finns trevliga ställen, Millennium Garden blev vår favorit. Folkligt och fullsatt.

  4. Göra: Ta linbanan Dajti Express upp till berget Dajti, fantastisk utsikt och ett mediokert lunchhak. Intill ligger BunkArt som vi beskriver här.

  5. Se: Den vackra ortodoxa kyrkan Resurrection of Christ Cathedral, Just söder om Skanderbeg och mitt emot House of Leaves. Klocktornet är designat av självaste ärkebiskopen.

  6. Överraskning: Många taxibilar i Tirana är elbilar. 
Resebloggar finns det gott om men vi har en lite annan tanke med våra berättelser. Vi vill främst beskriva våra upplevelser av udda platser, människorna vi möter och miljöer som är rätt annorlunda mot vad vi möter hemma.

Därför hamnar vi ibland i avlägsna indianbyar i Guatemalas berg eller bland andetroende bybor på en ö i Indonesien. Men också på mer kända platser som Machu Picchu i Peru eller sandstränderna i Goa. Allt sett genom våra ögon och kameror.

Den som vill ha restips får också sitt - varje resmål har en avdelning med sånt vi kan rekommendera. Eller undvika. Vårt fokus är framför allt att sporra er läsare att göra som vi - resa rätt ut i den vida världen.