Edit Template
Edit Template

Vilka är vi?

Jag som gör den här resebloggen heter Lars Aldman och har tidigare varit journalist på Sveriges Radio och SVT, men är numera glad pensionär. Och ”V” som jag reser med är min älskade hustru och bästa tänkbara ressällskap, Veronica, som också är journalist och fotograf. Vi älskar att resa och se annorlunda miljöer och folk. I flera år har vi nu rest omkring i Asien, Afrika och Latinamerika, och såklart också i Europa. Och vi vill gärna dela med oss av våra erfarenheter och glädjeämnen i dessa upptäcktsfärder.

Ibland hamnar vi i avlägsna indianbyar i Guatemalas berg eller bland andetroende bybor på en ö i Indonesien. Men ibland också på mer kända platser som Machu Picchu i Peru eller Goas sandstränder. Allt ni möter i bloggen är vad vi sett genom våra ögon och kameror.

Den som vill ha restips får också sitt – varje resmål har en avdelning med sånt vi kan rekommendera. Eller undvika. Vårt fokus är framför allt att sporra er läsare att göra som vi – resa rätt ut i den vida världen. Hoppas ni vill följa med!

PS. På aldmangallery.com hittar ni mina bilder från både när och (mest) fjärran. Djur, natur, städer och människor.

Vill ni komma i kontakt med oss? Maila till:

info@resormedv.se

Edit Template

Fler resultat…

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Search in pages

Resor med V

Estland & Litauen

Resor med V

Estland & Litauen

Edit Template

nästa

round-line-right-arrow
Edit Template
round-line-right-arrow

En stad i fest, en ö av sand

Litauen del 3, Klaipeda

Klaipeda som är vår sista anhalt på resan är en gammal hamnstad som under namnet Memel tillhörde Preussen fram till Litauens första självständighet 1923. Staden grundades 1252 av tyska korsriddare (Litauen var det sista landet i Europa att kristnas), och förstördes av svenska trupper 1629. Under andra världskriget hade nazisterna en ubåtsbas här, därför bombades staden sönder och samman av de allierade. Den gamla borg som korsriddarna byggde har förstörts och återuppbyggts många gånger, idag återstår i stort sett bara vallarna.

HÄR ÅTERSKAPAR MAN ETT AV DE TVÅ TORN SOM EN GÅNG PRYDDE BORGEN

I Klaipeda, som är en ganska liten stad vill man ändå visa upp en kulturell ambition. Det centrala lilla torget kantas av en gammal pampig teaterbyggnad, och bredvid den en alldeles ny modern dramatisk teater.

FRÅN BALKONGEN FÖRKLARADE HITLER STADEN ERÖVRAD
DEN NYA DRAMATISKA TEATERN

I staden finns också en skulpturpark med verk av litauiska konstnärer. Det är lite förmodern stil på verken, på något sätt står de fortfarande med en fot kvar i det gamla sovjetiska konstidealet.

EN LITE ROLIGARE SKULPTUR PÅ STAN

Men Klaipeda är helt klart en stad man kan flanera i en dag eller två. Längs floden Danè ligger kaféer och uteserveringar på rad, barnen leker i vattenkonsten och ett vackert skepp förgyller miljön.

Det som de flesta besökare i Klaipeda tar sig till är Kuriska näset, en långsmala sandö som börjar utanför Klaipeda och sträcker sig i en båge över Östersjön tio mil ner ända till den ryska enklaven Kaliningrad. Vi tar också färjan över och får se pittoreska byar, prunkande skogar och här och där de stora sanddyner, upp till över 50 meter höga som gett ön smeknamnet ”Europas Sahara”. Men vägarna är hårt trafikerade av tusentals turister och man känner att mycket av öns ursprungliga charm har gått förlorad.

Vi visste inte om det innan, men när vi är i Klaipeda börjar den stora havsfestivalen med bodar längs kajer och gator i hela stan, mat som äts vid långbord och musik från olika scener. Hela stan verkar vara på benen, lukt av mat sprider sig och gatorna är igenproppade. I hamnen har vackra skutor lagt till, några kommer från kringliggande länder. På gatorna bakas något som är misstänkt likt vår skånska spettekaka.

Och det är det sista vi ser av Litauen när färjan som tar oss hem via Karlshamn sakta lägger ut från kajen.

Till sist en glad liten animation som visar hur vi körde genom Baltikum:

Fem bra i Klaipeda:

  1. Se: Borgen, av byggnader finns inte mycket kvar, bara några grundstenar på borggården. Men här finns ett modernt och intressant museum med utgrävningsfynd.
  2. Besöka: Kuriska näset, bara en kort färjetur bort. Många besökare cyklar dit (gratis på färjan) och vidare på ön, men då är det åtta mil till Nida och de höga dynerna . Bilvägar finns, men man måste betala vägavgift €30 och i byarna p-avgift. Tänk också på att många litauer kör alldeles för. fort. En söt by närmare färjeläget är Juodkrante.
  3. Äta: I Klaipeda finns flera bra ställen i gamla stan, vi åt bäst på A Casa Mia, mycket folk och hög stämning. Mosso i hotellet Old Mill i hamnen var lite mer elegant både i inredning och mat. I Nida på Kuriska näset åt vi härlig rökt fisk i den trevliga trädgårds-restaurangen Tik Pas Jona.
  4. Bar & Café: Sitta ute eller inne?  På Cremia Cafeteria på Teatertorget sitter man i ett växthus. Goda bakverk! Kaffet är gott nästan överallt i Baltikum, utom på kafékedjan Caffeine. Barer är gamla staden nerlusad av, vi besökte Urzaa vid flodkanten, men  gillade inte att folk rökte vattenpipa vid borden runtomkring.
  5. Köpa: Är man förtjust i bärnsten finns det mycket att välja på. Den största och tjusigaste butiken heter Amber Queen och där finns det väldigt mycket att titta på, bl a bärnstenar med djur i.