Edit Template
Edit Template

Vilka är vi?

Jag som gör den här resebloggen heter Lars Aldman och har tidigare varit journalist på Sveriges Radio och SVT, men är numera glad pensionär. Och ”V” som jag reser med är min älskade hustru och bästa tänkbara ressällskap, Veronica, som också är journalist och fotograf. Vi älskar att resa och se annorlunda miljöer och folk. I flera år har vi nu rest omkring i Asien, Afrika och Latinamerika, och såklart också i Europa. Och vi vill gärna dela med oss av våra erfarenheter och glädjeämnen i dessa upptäcktsfärder.

Ibland hamnar vi i avlägsna indianbyar i Guatemalas berg eller bland andetroende bybor på en ö i Indonesien. Men ibland också på mer kända platser som Machu Picchu i Peru eller Goas sandstränder. Allt ni möter i bloggen är vad vi sett genom våra ögon och kameror.

Den som vill ha restips får också sitt – varje resmål har en avdelning med sånt vi kan rekommendera. Eller undvika. Vårt fokus är framför allt att sporra er läsare att göra som vi – resa rätt ut i den vida världen. Hoppas ni vill följa med!

PS. På aldmangallery.com hittar ni mina bilder från både när och (mest) fjärran. Djur, natur, städer och människor.

Vill ni komma i kontakt med oss? Maila till:

info@resormedv.se

Edit Template

Fler resultat…

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Search in pages

Resor med V

Sri Lanka

Resor med V

Sri Lanka

Edit Template
Edit Template

Vilda djur och tsunamiminnen

Tissamaharama och Yala nationalpark

I Ella tar järnvägen slut, och det enda vi gör där är att byta transportmedel. Vi ska söderut till en stad som heter Tissamaharama, och vårt hotell där har ordnat med en taxi som hämtar oss i Ella. Tissamaharama ligger vackert vid en sjö (eller damm) och är en vanlig utgångspunkt för vårt nästa äventyr; den stora och berömda nationalparken Yala. Det är det enda stället i Sri Lanka där man kan få se leoparder. Om man har tur.

I Tissa, som det förenklat kallas, bor vi i ett enkelt guesthouse lite utanför stan med jättefin utsikt över sjön. På kvällen sitter vi på en stor altan och ser fiskare i sina båtar ute på sjön. Och i kvällningen ser vi vattenbufflarna ge upp svalkan i vattnet och gå upp på land. För att komma till sina nattläger tar de vägen som går förbi vårt hotell. Bilar och tuk-tuks får stanna och gående pressa sig mot sidan när de stora bruna djuren lugnt lunkar förbi i flock.

VÅR BALKONG I TISSA, MED KATT
FAMILJEBAD I BEVATTNINGS-KANALEN
TISSA WEWA
VATTENBUFFEL

Vid tretiden när natten ännu är becksvart och stjärnklar väcks vi, klär på oss, får i oss varsin omelett och lite kaffe och transporteras sedan iväg i safaribil till Yala. När vi är framme efter någon timme går vår guide iväg och fixar entrebiljetter. Medan vi väntar kommer gryningen smygande. Vi hinner se hela färgskalan från djuprött via orange till blå himmel innan vi guiden är tillbaka och vi kör in i parken.

SUMPKROKODIL

Vi hinner se några bufflar och en krokodil innan chaufförens/guidens radio sprakar till. Han snor runt bilen på stället och dundrar in på en annan väg. Och efter något hundratal meter tror vi inte våra ögon. Rakt framför oss, på kanske 10­–15 meters håll, ligger två leoparder och vilar.

De är två nästan fullvuxna ungar som är på lite bushumör, de smågnabbas och brottas lite lojt. Ingen av dem tycks inte alls bry sig om att fem-sex safaribilar med kanske 15 personer står och fotograferar dem för det vilda. De är otroligt vackra. Det är de första leoparder vi sett i det vilda och upplevelsen är magisk.

I fortsättningen blir det kanske inte lika dramatiskt, men ändå givande. Vi ser en mungo, flera maraboustorkar och pelikaner, krokodiler, vildsvin, snygga fåglar och en vildkanin (!).

MUNGO
MARABOUSTORK
FLYTTA PÅ ER SMÅKRYP!
SÅDÄRJA, DET VAR BÄTTRE

Vi rastar en stund där parken möter havet, vid grunderna till två små guesthouses som en gång låg här. Tsunamin 2004 slog sönder båda och 45 personer fick sätta livet till, bland dem femton japanska turister. Husgrunderna bildar nu ett minnesmonument över händelsen.