Egentligen kom vi till Busan mest för att därifrån ta oss vidare till Koreas största ö, Jeju. Den ligger söder om fastlandet, har ungefär 500 000 invånare och är en mycket populär semesterö. Här hyr vi bil för att kunna ta oss runt, och det är lite nervöst för vad vi tidigare sett av koreansk trafik så är det inte helt enligt regler vi känner igen hemifrån. Men här är tempot betydligt lugnare, ingenstans får man köra fortare än 70 kilometer i timmen.
På Jeju hoppas vi få träffa några ”Haenyeo”, kvinnliga dykare som lever på vad de kan skörda i havet, främst abalone och andra havsväxter, men också till exempel sjöborrar och musslor. De dyker året runt utan lufttuber eller snorkel. Haenyeo är en flera hundra år gammal tradition som numera är UNESCO-skyddad. En av Haenyeo-dykarnas hotspots är Seongsan på Jejus östra sida. Där har de en egen restaurang och där ”uppvisningsdyker” de varje dag. Så där bor vi. Men först besöker vi Haenyeo-museet några kilometer norrut längs kusten. Ett museum som skildrar och hyllar dessa modiga kvinnor.
Väl iland sätter sig damerna och skär upp fångsten i bitar. Sedan distribueras de på tallrikar till matgästerna på strandrestaurangen. Ingen kokning eller stekning, bara rått direkt ur havet.
Haenyeo-damernas verksamhet är omåttligt populär, deras dykningar följs av hundratals åskådare på sluttningarna runtomkring, och deras restaurang är väldigt populär.
Men Jeju har mycket annat att erbjuda, bland annat hittar vi efter ett snårigt sökande i en jättelik park ”Cheonjiyeon Waterfall”, ett 22 meter högt vattenfall i staden Seogwipo på Jejus sydkust.
Jeju är en vulkanisk ö med en mängd synliga vulkantoppar. I mitten ligger själva huvudvulkanen Hallasan, den som byggt upp mycket av ön. Där finns det stora lavatunnlar som man tidigare kunnat vandra i, men de är nu stängda efter stenras. Men i en annan vulkankrater, Geomunoreum, följer vi en vandring som tar oss både längs kraterkanten och ner i själva kratern. Den första delen blir lite av antiklimax eftersom dimman (egentligen är det moln) ligger så tät att vi inte ser någonting.
Och här skulle utsikten ha funnits. Vad man dock kan se är att på tavlan bakom mig visas ett tjugotal gamla vulkaner som en gång spydde ut lavan som bildade Jeju.
Men sedan går vi ner i kratern och det är en helt underbar upplevelse. Frodig växtlighet, massor av fåglar och flera lavatunnlar där utbrotten en gång flöt fram. Under kolonialtiden var japanska soldater stationerade här och de använde och förlängde några av lavatunnlarna för att kunna röra sig osedda. Och under diktaturen på 1950-talet tog revolutionärer skydd och gömde sig i lavatunnlarna *).
Jeju har naturligtvis präglats av fiske och marint liv, och det är inte så konstigt att här hittar vi det största akvarium vi någonsin sett. Aqua Planet Jeju ligger på en halvö strax söder om Seongsan, och där finns inte bara fiskar och skaldjur utan tyvärr också sälar, ekorrar, pingviner och andra djur som inte hör hemma i akvarier. Men den stora tanken med hajar och rockor och andra stora fiskar är magnifik. Där ser vi till och med en dykare(!).
Till sist något om maten på Jeju. Självklart var det mest fiskrestauranger som lockade och som också var de vanligast förekommande. Men kanske fick vi den största överraskningen på hemväg från vandringen i vulkanen, då vi stannade till i en liten by och klev in i en rustik liten lokal där vi (som vanligt) var de enda gästerna. Vi beställde salt makrill, en mycket vanlig rätt i Sydkorea. Och den var god och trevlig, men sensationen var de smårätter man alltid får, en sex – åtta skålar med kimchi, syrade grönsaker, böngroddar, sallad och andra röror. Och på denna lilla vägkrog var alla fantastiska!
Sista dagarna på Jeju händer det att dimman lättar så pass att vi kan se hela den magnifika vulkankäglan Seongsan Ilchubong. Det är ett berg som har stor betydelse för ön, hit vallfärdar man för att se första soluppgången på nyårsdagen. Här hålls också en ”soluppgångsfestival” med bland annat shamanistiska ritualer. Berget är faktiskt med på UNESCOs världsarvslista!
Korea var nog det land under denna resa som vi visste minst om i förväg. Men landet har gett oss många spännande och kul upplevelser. Det är ett tryggt land med utmärkta möjligheter att ta sig fram i med tåg och buss. Nu väntar Vietnam!
