Wien 1 – Resor med V

Glansen består men valsen har tystnat

Wien del 1

Vad har man egentligen för förväntningar på en stad som Wien? Förmodligen många saker som börjar med tillägget ”gamla”. Gamla palats, gammal konst, gamla traditioner. Och visst är denna stad med sin grandiosa historia väldigt upptagen med sina minnen från den tid då Österrike var ett mäktigt kejsardöme och huvudstaden Wien en kulturell och intellektuell metropol i Centraleuropa. Så är det ju inte idag och därför känns ett besök i Wien lite som att träda in i en annan dimension. En annan tid.

Byggnader, offentlig utsmyckning, mattraditioner och mycket annat vårdas och bevaras, och på sina håll dominerar verkligen de överdådiga slotten och palatsen med sina barocka statyer och trädgårdar. Nog för att Wien också lever i det moderna livet, men det tillåts inte dominera stadsbilden som i andra storstäder vi varit i.

Vi kommer till Wien en vårdag innan den riktiga värmen har infunnit sig. Vårt hotell ligger väldigt centralt, lustigt nog vid ett område som kallas ”Schwedenplatz”, svenskplatsen. Den hette tidigare någonting annat men döptes om efter första världskriget i tacksamhet över svensk nödhjälp efter krigsslutet. Det är en bra knutpunkt för att nå de mest intressanta delarna av stan. Och Donaukanal som stryker förbi är ett väldigt populärt hängställe med flera barer och restauranger.

Bara några kvarter bort hittar vi den mäktiga Stefansdomen, Wiens överdådiga katedral. Det som skiljer denna från andra stora kyrkor vi besökt är dess myller av utsmyckning. Överallt tittar små keruber fram ur väggarna, men också kyrkofäder med pliriga blickar och till och med en arkitekt med vinkelhaken i hand.

Och det är likadant ute på stan, statyer och monument finns överallt, ofta med figurer i dramatiska och våldsamma poser. Det påminner en del om hur offentlig utsmyckning ser ut i Rom och Madrid, men här är i sådan mängd att det överglänser allt.

Utanför Stefansdomen ligger kroppar av unga tjejer utslängda på marken. När den första chocken lagt sig förstår vi att det är en manifestation mot kriget i Ukraina, som ju utkämpas inte alls långt härifrån. Det är en alldeles tyst demonstration, och mycket rörande.

Statyer blickar strängt ner på oss från snart sagt vartenda tak och husfasad på vår vandring genom Wiens gamla stad. Vi passerar vad som måste vara världens fulaste monument och kommer så småningom fram till Hofburg, det jättelika slottskomplex där Österrikes kejsare regerat i många hundra år. Idag är det residens för presidenten och säte för regeringen. Här finns även Spanska ridskolan, ett konstmuseum och en teater och mycket annat. Byggnaderna är i allmänhet ganska strama men med åtminstone ett undantag. En förhållandevis sen byggnad kallad Neue Burg vänder en halvcirkel ut mot Heldenplatz och excellerar i svulstigt maktspråk. Här på en balkong proklamerade Adolf Hitler 1938 ”Anschluss”, som gjorde Österrike till en del av Tyskland.

I Hofburg-komplexet hittar man också en av Wiens bästa och trevligaste restauranger, Palmenhaus. Och i en park som tidigare var en slottsträdgård, ett monument tillägnat landets store kompositör Wolfgang Amadeus Mozart, med en g-klav av påskliljor på gräsmattan framför.

Wien är naturligtvis de klassiska caféernas stad. Tänk bara på wienerbröd och sachertårta. På caféerna samlades de intellektuella och de politiska aktivisterna, revolutionärerna i exil och redaktörerna för de ledande tidningarna för ändlösa diskussioner om tidens frågor. Man kan fortfarande förnimma något av atmosfären på några av Wiens caféer, kanske främst på det mest klassiska av dem alla, Café Central.

Fem i topp i Wien:

Bästa sevärdheter: Konstmuseer finns det på många håll. Men Belvedere är nog nr 1. Stefansdomen är överdådig, betala några Euro och åk upp i klocktornet också. Hofburg med Palmenhaus. Flanera längs Donaukanal.
Bästa hitta-på: Båttur på Donau, man kan välja middagskryssning eller en längre färd till Bratislava i Slovakien. Terminal vid Schwedenplats.
Bästa maten: Palmenhaus med Buxbaum på andra plats. Figlmüller brukar sägas vara bäst på wienerschnitzel, men vi uppskattade absolut systerkrogen Lugek. Sen finns det flera som har Michelinstjärnor, men där måste man boka långt i förväg.
Bo: Vi bdde på ett designhotell som heter Ruby Lissi vid Schwedenplatz. Lite småslarvigt och med en märklig toalösning, i en glasbur. Men annars prisvärt och väldigt centralt.
Café: Wien är de klassiska kaféernas stad. Och allra mest klassisk är Café Central. Det var mot slutet av 1800-talet en av Wiens främsta mötesplatser för intellektuella, med stamgäster som Theodor Herzl och Leo Trotsky.

Resor med V

Wien

Glansen består men valsen har tystnat

Wien del 1

About Cookies